den 23 november 2017
Dagens namn: Klemens
Orsa kommun - helt enkelt!

Vanliga frågor om asylboende


Vad är asyl?


Asyl betyder egentligen rätt till skydd.

Reglerna för vilka som har rätt till skydd (asyl) i Sverige finns i den svenska utlänningslagen. Både FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen) och EU:s regelverk är inarbetade i den svenska lagstiftningen.  
   
Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention, vilket innebär att Sverige ska pröva varje asylansökan och ge de människor asyl, som är flyktingar enligt konventionen. Konventionsflykting är, enligt Genèvekonventionen, den som har skäl att vara rädd för förföljelse i sitt hemland på grund av:

  • sin ras 
  • sin nationalitet 
  • sin religiösa eller politiska uppfattning 
  • sitt kön eller sin sexuella läggning 
  • att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp 

Enligt svensk lag har även andra än flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention rätt till skydd och kan därför få uppehållstillstånd i Sverige. Det är exempelvis personer som riskerar att straffas med döden eller utsättas för tortyr i sitt hemland, eller personer som behöver skydd på grund av svåra motsättningar i hemlandet, eller personer som behöver skydd på grund av inre eller yttre väpnad konflikt i hemlandet.

Här hittar ni nedladdningsbara informationsbroschyrer på flera språk

Vad är synnerligen ömmande omständigheter? 
Personer kan beviljas uppehållstillstånd trots att de inte har skyddsbehov. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. Kraven för att få uppehållstillstånd på grunden synnerligen ömmande omständigheter är högt ställda enligt gällande lagstiftning och beviljas endast i undantagssituationer. När det gäller barn behöver omständigheterna inte vara av samma allvar och tyngd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. 

Varifrån kommer de asylsökande? 
Den senaste tiden har det kommit flest flyktingar från Syrien, Somalia, Eritrea, Albanien och Ukraina. http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

Asylboende i Orsa kommun, vad innebär det? 
Migrationsverket och Orsa hotell har tecknat avtal om ett s k asylmottagande  på Orsa hotell. Avtalet innebär ett mottagande av upp till 100 asylsökande. De bor på hotellet tills deras ärende är avgjort. Handläggningen tar på grund av hög belastning ca sex månader, men kan bli längre.

Just nu är trycket på flyktingmottagandet historiskt högt. Därför finns också ett antal akutboenden, där asylsökanden finns en kortare tid. Även dessa är Migrationsverkets ansvar. 

En del av de som kommer nu räknas till kategorin ensamkommande barn. Där har kommunen ett särskilt ansvar. För att möta trycket ökar vi idag tätheten på befintliga boenden för ensamkommande, och tittar även på andra lösningar.

Vem ansvarar för vad? 
Entreprenören ansvarar för den löpande verksamheten på asylboendet, Migrationsverket ansvarar för asylutredning och dagersättning för de som bor på anläggningen.

Kommunen har ansvar för att erbjuda förskola och skolundervisning för asylsökande barn. Precis som för alla andra som vistas inom kommunen har man ansvar för att människor inte far illa. Framförallt är det individ- och familjeomsorgen som kan beröras, till exempel om barn far illa. Ofta handlar det om människor som utsatts för svåra upplevelser i hemlandet och som lever under stora påfrestningar. Däremot har inte asylsökande rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen.

Vad är evakueringsboende?
Kommunen har beslutat att erbjuda Migrationsverket möjlighet att använda tillfälliga boendeplatser i kommunens regi, så kallade evakueringsplatser. Det innebär att barackerna vid ishallen kommer att ta emot asylsökande fram till slutet av januari.

Migrationsverket har i uppdrag att ta emot asylsökande och se till att de har någonstans att bo under tiden deras ärende prövas.

Kommunen ansvarar för driften av boendet och kan söka ersättning från Migrationsverket för boende-, mat- och personalkostnader.

Vad kostar det kommunen?
Det kraftigt ökade antalet asylsökande innebär att Orsa kommun kan få en del kostnader i olika verksamheter. Det är dock viktigt att komma ihåg att kommunen i de flesta fall har möjlighet att få ersättning för diverse kostnader för asylsökande personer. En del av kostnaderna ersätts med fasta schabloner och en del kostnader får kommunen ansöka om ersättning för de faktiska kostnaderna. Det blir därför viktigt att de verksamheter som berörs har kontroll över de kostnader som uppstår i samband med detta och att ansökningar skickas in i tid till Migrationsverket.

Hur stor ersättning får de asylsökande?
På boenden där fri mat ingår (Orsa Hotell) är dagersättningen:

  • 24 kr/dag för vuxna ensamstående 
  • 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader 
  • 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)  

Dagersättningen sätts in på ett bankkort från ICA-banken. Den asylsökande kan betala med kortet och ta ut pengar från bankomater.

Hur fungerar asylprocessen?
När en person söker asyl i Sverige har personen möjlighet att själv ordna en plats att bo på under asylprocessen eller bo på en av Migrationsverket anvisad plats. Under asyltiden får de asylsökande en dagersättning från Migrationsverket, om än väldigt begränsad, som ska täcka kostnader för hygienartiklar, mediciner och fritidsaktiviteter m.m. Under vissa omständigheter kan den även sättas ner.

Under asylprocessen utreder Migrationsverket om personen uppfyller kraven för att få asyl. Det är oftast upp till den asylsökande att bevisa varför det föreligger tillräckliga skäl för att beviljas asyl. Processen är krävande och omtumlande och ställer höga krav på den enskilde.

Hur lång tid tar asylprocessen?
Genom att antalet asylsökande under året har ökat betydande har det medfört att handläggningstiden hos Migrationsverket har blivit längre. Det är därför inte ovanlig att den genomsnittliga handläggningstiden är omkring 6 månader, även om målsättningen är att den ska vara 3 månader.

Vad händer om den asylsökande får avslag?
En asylsökande som får avslag på sin asylansökan har möjlighet att överklaga beslutet inom systemet för migrationsdomstolarna. Det är först när ett beslut vunnit laga kraft som verkställigheten av en eventuell utvisning kan påbörjas. En process där ett beslut överklagas till migrationsdomstolen och sedan migrationsdomstolen kan ta omkring 14 månader. Under den tiden ses personen fortfarande som asylsökande i systemet.

Migrationsverket ansvarar sedan för att personen utvisas.

Vad händer för dem som beviljats asyl?
De personer som beviljas asyl ska sedan påbörja sin etablering i Sverige. Det sker genom att personen eller familjen får en anvisad plats i en kommun genom Arbetsförmedlingen. Idag är det dock brist på lediga platser i kommunerna vilket innebär att personerna ofta får spendera en tid på asylboendena även efter att de beviljats uppehållstillstånd. Men personerna har även möjlighet att själva hitta ett boende i en kommun och sedan påbörja sina etableringsinsatser i den kommunen.

Detta innebär att de flesta av de personer som bor på asylboendet troligen inte blir kvar i Orsa. Dock kan det tänkas att en del väljer att stanna i Orsa. För närvarande är avtalet skrivet för 30 personer per år, samt ett nytt avtal för ensamkommande på 12 ungdomar första året och sedan något färre. 2014 tog Orsa emot 28 personer med kvotflyktingstatus och 2 ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd samt 12 ungdomar som ryms inom ramen för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. (42 nya invånare).

Detta var och är ett politiskt beslut där Orsa vill visa att vi tror på att ställa upp för människor som drabbats av krig och konflikter, och som behöver skydd. 

Har vi plats för fler?
Många kommuner i Sverige, däribland Orsa, står inför stora utmaningar där vi behöver nya invånare för att kunna upprätthålla grundläggande service i framtiden, eftersom det föds färre barn och befolkningen åldras. Här kan alltså båda sidor ”vinna” något: Flyktingarna får skydd och chans till en ny framtid, och Orsa får fler invånare som kan arbeta i framtiden. Vår uppgift blir att ordna med ett bra mottagande och förberedelser för arbetslivet. Där kan vi alltid bli bättre!

Invandring innebär en stor belastning på statsbudgeten
Forskningen visar att de statsfinansiella effekterna av invandring är små. Om de är negativa eller positiva beror till stor del på hur väl arbetsmarknaden tar emot invandrade. Det bekräftas både av svensk forskning och av en analys gjord av OECD.

Alla utrikes födda som kommer till Sverige lever på bidrag
En stor del av dem som invandrar till Sverige kommer för att arbeta eller studera – många får uppehållstillstånd på grund av de har ett arbete i Sverige. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda män som bott i Sverige i minst 16 år och med asyl som grund för uppehållstillstånd är över 70 %. En ny svensk studie visar att utrikes födda inte har högre risk att hamna i bidragsberoende än inrikes födda. Men det tar fortfarande alltför lång tid för nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden.

Invandringen leder till lönedumpning och invandrarna tar jobben från svenskar
Invandringen tycks ha liten eller obetydlig effekt på inföddas löner och arbetslöshet, enligt internationell forskning. En ny svensk studie visar att flyktinginvandringen inte har påverkat inrikes föddas möjligheter på arbetsmarknaden. En studie av amerikansk tillverkningsindustri visar att infödd arbetskraft inte hotas av en ökad invandring.

Invandringen har lett till en våg av kriminalitet
Majoriteten utrikes födda begår aldrig brott, precis som majoriteten inrikes födda. Det är människor med mindre resurser i mer utsatta situationer som begår flest brott. En aktuell svensk studie visar att utrikes födda och deras barn är överrepresenterade i brottsstatistiken men om man tar hänsyn till faktorer som utbildning och inkomst, samt bostadssegregation under barndomen så försvinner brottsgapet helt för kvinnor och till mycket stor del för män.

Det är omöjligt att ha ett socialt skyddsnät och samtidigt välkomna alla
Det går att kombinera ett samhälle med omfattande sociala skyddsnät och stor invandring. Länder med omfattande sociala skyddsnät har ofta lättare för att öppna upp för mer invandring än länder med svagare skyddsnät.

Invandrare måste vara beredda att assimilera sig
Människor som identifierar sig med och upprätthåller band till mer än ett land har tillgång till värdefulla resurser och dessa resurser kan underlätta invandrares integration.

Sverige är på väg att bli ett muslimskt land
Nej. Däremot framgår det i flera studier att religiös tillhörighet kan underlätta integrationen på många sätt, till exempel genom att en kyrka, moské eller tempel fungerar som en mötesplats i det nya landet.

De flesta flyktingar är ekonomiska migranter
Forskningen visar att geografisk närhet och mänskliga band är avgörande för vart asylsökande söker sig. De allra flesta flyktingar flyr över närmaste gräns. Det är bara en bråkdel av världens flyktingar som tar sig till europeiska länder som Sverige. Det sker vid svåra konflikter. Många av dem som kommer till Sverige i dag 2014 flyr från inbördeskriget i Syrien.

 

Källor: Migrationsverket, Regeringen samt rapporten ”Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter – här är fakta om invandring” gjord av Reforminstitutet och Arena Idé på uppdrag av Oss alla och Postkodlotteriet. 

Senast ändrad den 21 augusti 2017
Sidan underhålls med webKontroll från Daladatorer