den 24 mars 2017
Dagens namn: Gabriel, Rafael
Orsa kommun - helt enkelt!

Skollokaler, maj 08


Vårsolen konkurrerade med skolutvecklingen



Nej, det var ingen kioskvältare när årets första Orsadialog hölls, trots det brännande aktuella ämnet Skolutveckling. Ett 15 tal personer hade mött upp för att lyssna till Åke Wesths idéer och ge egna synpunkter på det svåra ämnet. Tidigare på dagen hade kommunala tjänstemän och politiker lyssnat på idéerna. Här följer minnesanteckningarna från kvällsmötet. Som vanligt är åsikterna utlagda anonyma för att vi ska fundera på vad som sägs - inte vem som sagt det.

Åke Westh
Att skapa den framtida lär- och utvecklingsmiljön.


Skolan står inför nya krav, förutsättningar och utmaningar – inte bara i Sverige. I Storbritannien har det engelska parlamentet praktiskt taget lagt ner hela skolsystemet för att bygga 3 500 nya skolor för 70 miljarder pund. Man har insett att skolsystemet var format av dåtiden, inte för att möta framtiden. En liknande utveckling ser man i Baltikum, i Ryssland och i Tyskland.
- I Sverige kommer vi behöva investera många hundra miljarder i skolan.

Åke Westh pratar om att förstå framtiden. Perspektivet är satt tio år framåt.
- Dagens problem är redan historia. Vi måste bygga för att klara förväntningarna på skolan 2018.
Framförallt handlar det om att bygga strategier. Vilken skola vill vi ha. Skolan måste möta utmaningar som ökad förändringstakt och komplexitet. Det ställer nya och ökade kompetenskrav, krav på organisatorisk uppfinningsrikedom och dessutom står vi inför en ökad internationalisering.
- Det innebär att vi måste ha en ökad förändringsvilja i systemet, en öppenhet och nyfikenhet. Annars gör vi som vi gjort förut.
Och då får vi inte en skola som är med i samhället. Samhället har förändrats, inte minst vad gäller kunskapen. Idag talar vi om livslångt lärande.

- Runt 1900 pratade man om en kunskapslivslängd på ca 50 år. Så länge ”räckte” kunskaperna man tillägnade sig. 1950 var kunskapslivslängden nere i ca 10 år. Idag är vi nere på 3-4 år och i vissa branscher är den så kort som ett halvår. Det innebär att skolans uppgift är förändrad. Nu måste vi lära oss att lära, att ta till oss kunskap.
- Vi hade planerat för att bygga upp vår ekonomiska utveckling med kunskapskraft. Men den kan vi köpa billigare i Indien idag. Idag måste vi satsa mer på saker som entreprenörskap och kreativitet.

Åke West pratar också om det livsvida lärandet.
- Det mesta vi lär oss idag lär vi oss utanför skolan .Skolan förändras på många sätt. Gränserna mellan skolformerna försvinner. Idag arbetar man mer och mer målstyrt – i alla fall är det meningen så. Eleverna arbetar till det nått sitt mål, inte strikt efter vilken klass man går i.
- Många har insett att det viktiga inte är att du går på utbildning hos oss, utan vad du har i ryggsäcken. De högre utbildningarna kommer i hög grad att få validera vad varje elev har med sig för kunskaper och vad som behöver kompletteras.
Vi vet egentligen inte hur framtidens skola ser ut – bara att det blir något annat än idag.

Det pratas givetvis skolutveckling idag. Men ofta handlar det om att när skolledare och lärare förbättrar verksamheten idag gör de som de alltid gjort - fast lite bättre. Någon större förändring av skolan medför det inte.
- Det framtida innovativa ledarskapet i skolan är en väldigt stor utmaning, inte minst för en kommun som Orsa. Vi behöver ledare som tar ansvar för den pedagogiska utvecklingen och som slipper hålla på med administration.

Skolan har hittills dominerats av vänster hjärnhalva, dvs den del av vår hjärna som hanterar tal och skrift, analys och logik. Men nya krav på oss människor ställer krav på att vi får med båda hjärnhalvorna på spelplanen. Höger hjärnhalva ser till att våra kreativa sidor fungerar. Här processas intuition, känslor, musik, färg, form, fantasi.

- Hur utformar vi skolan för att möta de kraven? Ja inte som vi hittills gjort. Vi måste också skapa kreativa miljöer. Den gamla korridor-lokalen är ett effektivt hinder för kunskapstillväxt.
Åke Westh poängterar att det handlar om ett samspel. Vilket är skolans uppdrag? Vilket arbetssätt och vilken arbetsform ska man använda och hur skapar man en fysisk, estetisk och social miljö där de goda intentionerna med utbildningen fungerar.
- Alla påverkas positivt av vackra miljöer – även barn.

Idag vet vi att alla är olika. Därför behövs olika pedagogiker för att eleverna ska nå målet. Därför måste miljön vara utformad så att den kan stödja de pedagogiska verktygen som finns, digitalt, kulturellt och socialt.
- Lokalerna speglar skolans, men också hela kommunens syn på kunskap. De speglar också
Relationen lärare – elev. Det gamla katederklassrummet signalerar polarisation istället för det medarbetarskap vi talar om idag.

Å ke Westh visade exempel på studiemiljöer han arbetat med. Ofta stora öppna, ljusa lösningar.
- Många var tveksamma till lösningarna med glasväggar till rummen, men tvärtemot vad man trodde skapar öppenhet i rummet trygghet.
I de lyckade skolexempel som finns – som t ex Hagfors - har man också kopplat ihop skolans verksamheter med samhället utanför. I Hagfors har man skapat ett innovations och tillväxtcentrum där näringsliv och skola går hand i hand. Här finns också ett kultur- och upplevelsecentrum. I just Hagfors samsas idag elever från fyra skolor med totalt 29 000 kvadratmeter i en lokal med 16 500 kvadratmeters yta – utan att det känns trångt. Det beror på ett bättre utnyttjande av lokalerna och öppnare lösningar. Dessutom sänkte man driftkostnaden från 20 miljoner om året till 8.

Det är dock viktigt att man tänker igenom vilken skola man vill ha innan man ens börjar rita på byggnader och lokaler. Det finns exempel på skolor som fått nya perfekta byggnader, men där verksamheten varit oförberedd. Det första man frågat efter är det gamla klassrummet. När det inte finns går man till skolledaren som ser till att det kommer upp väggar så att de kan få sitt klassrum och snart är man tillbaka där man började. Ledarskapet måste också våga gå in och säga ifrån. ”Passar inte vårt arbetssätt får du söka dig till en annan skola”

- Man bör börja med att sätta upp ett antal politiska påståenden om vad skolan ska gestalta. Vilken skola man vill ha. Vet man inte det ska man inte börja bygga.

Det finns så många nya möjligheter, inte minst genom digitaliseringen. Idag kan man använda ipoden, eller varför inte mobiltelefoner och SMS i utbildningen. Släng ut en fråga till en grupp en fredagskväll på SMS och du har svar inom 20 minuter! Det är så eleverna kommunicerar idag!
-De viktigaste språken i vårt samhälle av idag är svenska, engelska, kinesiska och matematik. Det är inte riktigt som det såg ut förr det heller.

Skolan står inför en rad utmaningar.
- Den elev som började årskurs 1 hösten 2007 lämnar gymnasiet 2019 och går i pension 2066. Vad har skolan för struktur som leder fram till det behov eleven – och samhället – har 2019? Det är en fråga barn- och utbildningsnämnden bör fundera över.

Idag översköljs vi alla av information.
- 9-14 åringar behärskar ungefär 5,4 informationskanaler samtidigt som vuxna klarar 1,7. men hur är det med kunskapsdjupet? Det är viktigt att vi skapar miljöer där vi kan stanna upp och tänka länge på lite ibland. Det gäller för skolan att plocka fram nyfikenhet på den kunskap som man kan gräva fram på djupet, som forskare gör.


Röster från diskussionen:
- Vi lever i en föränderlig värld, men organiserar oss som den vore statisk.

- Är skolan utvecklingsbar, eller är den bara trendkänslig?

- Skolan har varit en sluten värld, men måste öppna upp sig. Förändringsintresset är väldigt lågt. Det är viktigt vilka premisser politikerna ställer upp. Vi måste ha en utveckling i skolan, annars främjar den sig från samhället.

-Borde inte dom som utbildar lärare lyssna på ett sådant här föredrag? Ibland får vi ju ut pedagoger som inte är från den här planeten.

- Den nya lärarhögskolan ser ny ut utifrån, men inne i lokalerna råder det fortfarande 1900-tal… Därför måste vi ta tag i dom här sakerna även lokalt. Då kan vi t o m bli förebilder.

- Även om det kommer nya lärare, kommer de till gamla strukturer.

- Det är viktigt att människor tidigt blir involverade är med på processen. Det är viktigt för att de ska tro på processen att de får inflytande. Rektorerna har ett viktigt uppdrag att föra dialoger med alla inblandade och även att föra förändringssamtal.

- Att skapa delaktighet är nyckeln till framgång. Det är steg 0, innan man ens tagit steg 1.

- Det är svårt att vara rektor idag. Man har krav från så många håll. Det är åtminstone lika svårt som att driva ett företag.

Det kanske inte går att göra ett skolutvecklingsprojekt? Det finns inga facit. Alltså gäller det att förvalta vårt begränsade pund intelligent och klokt.

Det är farligt att låsa in sig i fasta bilder om hur det ska vara. Dynamiken ligger i olikheterna.

Ytterst handlar det om vad vill kommunen med skolan? Finns det någon visionsplan? Var finns skolan i den?

Det är mer regel än undantag att kommunerna bygger kopior av kopiorna när de bygger nya skolor. Då har man inte tittat på processen från grunden. Lokalerna löser inga problem om vi inte löst de mjuka processerna först.

Rektorerna måste få en tydligare roll som ledare och tydligare uppdrag om vad de ska arbeta mer. Man borde skilja den administrativa stödverksamheten från kärnverksamheten – dvs att driva skolutveckling.

För mer om skolutveckling, läs här

Senast ändrad den 15 juli 2013
Sidan underhålls med webKontroll från Daladatorer