Stabil ekonomi i Orsa kommun – men stora utmaningar kräver omställning

Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 16 juni om ekonomiska ramar och investeringsbudget för 2026. Orsa har bättre ekonomiska förutsättningar än många andra kommuner just nu. Men för att behålla hög kvalitet i verksamheterna och en god ekonomi krävs att kommunen gör omställningar.

Färre barn och fler äldre påverkar många kommuners ekonomi

Demografin, alltså befolkningens storlek, sammansättning och förändring över tid, påverkar många svenska kommuners ekonomi just nu. Varför?

• Det föds allt färre barn, vilket leder till minskat behov av förskole- och skolplatser.
• Vi blir allt äldre, särskilt gruppen över 80 år ökar, vilket leder till ökat behov av äldreomsorg.

Varför är detta en utmaning för kommunernas ekonomi?

• Äldreomsorg är generellt dyrare per person än barnomsorg och skola eftersom en brukare kan behöva stöd dygnet runt.
• Omställningen av resurser tar tid, kostnaderna för äldreomsorg ökar snabbt, men kostnaderna för barnomsorg och skola minskar inte lika snabbt.
• Samtidigt står kommunerna med ett högre kostnadsläge utifrån den tidigare höga inflationen, vilket tvingar många kommuner till stora nedskärningar för att få ihop ekonomin.

Orsas utmaningar framåt

Orsa kommun har under flera år haft en god ekonomi. Men även i Orsa påverkar nu demografin kommunens ekonomi:

• Demografi och minskade skatteintäkter. Orsa kommun tappar invånare, vilket gör att skatteintäkterna minskar. Redan 2025 får kommunen tre miljoner mindre i skatteintäkter än vad man räknade med i höstas när årets budget beslutades. Redan i år måste verksamheternas ekonomi därför anpassas efter de lägre intäkterna.
• Demografi och kostnadsökningar. Andelen äldre ökar, fler äldre behöver kommunala välfärdstjänster.
• Fler barn och unga behöver hjälp med ett tryggt boende utanför hemmet. Sådana placeringar är viktiga men kräver stora resurser.
• Förändrad skatteutjämning. En utredning om förändrad skatteutjämning innebär att Orsa skulle tappa stora intäkter. Det är osäkert om och när delar av utredningen träder i kraft.
  

Vilken omställning behöver kommunen göra för att behålla hög kvalitet och ekonomi i balans?

– Orsa kommer inte behöva stänga skolor eller förskolor. Men vi har gett kommunchef Marie Ander i uppdrag att ta fram besparingsförslag på mellan 4–10 miljoner kronor att genomföras senast 2026. Förslagen diskuteras nu i de politiska utskotten och vissa förslag jobbar kommunens verksamheter redan med att genomföra, säger kommunstyrelsens ordförande Mikael Thalin (C)

Exempel på besparingar och förändringar i verksamheterna:

• Visionspengen tas bort
• Administrationen minskar, en utredartjänst tas bort
• Effektiviseringar med AI
• Från och med hösten 2027 startar förskoleklasser bara på två av kommunens tre grundskolor, skolorna turas sedan om att starta förskoleklasser enligt ett rullande schema för att alla skolor ska kunna vara kvar.
• Den tillfälliga förskoleavdelningen Regnbågen stänger. Regnbågen öppnade tillfälligt för de stora barnkullarna 2019–2021. Antalet nyfödda har sedan blivit färre varje år, och trenden ser ut att fortsätta.

Vad händer om vi inte gör förändringar nu?

– För att undvika stora neddragningar framöver är det viktigt att vi gör genomtänkta besparingar nu, i god tid. Vi behöver också flytta resurser till de verksamheter där behoven ökar, annars riskerar vi att invånare som är i behov av stöd inte får den omsorg de har rätt till. Sedan i fjol jobbar vi också med treåriga detaljbudgetar för att arbeta proaktivt vilket skapar långsiktighet, säger ekonomichef Anna-Karin Göthe.

– Vi har bra förutsättningar i Orsa. Det är tydligt att små kommuner i Sverige har svårt att få ihop resultatet, men vi har ett bra utgångsläge jämfört med många dalakommuner, säger kommunchef Marie Ander.

Politiskt beslut om ekonomiska ramar och investeringsbudget 2026

Kommunstyrelsen beslutade vid mötet den 16 juni att:

• ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans med verksamheterna ta fram förslag på budgetar inför 2026 med en ekonomisk ram på 545 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,9 procent jämfört med budget 2025. De föreslagna ramarna kommer att räcka för att klara en budget i balans 2026.
• ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans med verksamheterna ta fram ett förslag till bruttoinvesteringsbudget för 2026 inom investeringsramarna på 168 miljoner kronor. En bruttoinvesteringsbudget visar hela utgiften för ett projekt innan bidrag och intäkter har dragits av.

Ekonomirapporten Länk till annan webbplats. från Sveriges Kommuner och Regioner ger en bild av kommuners och regioners ekonomi de närmaste åren, liksom deras förväntade behov och utmaningar (skr.se).

Den politiska processen

De ekonomiska ramarna för 2026 beslutas av Kommunfullmäktige den 24 november.