Förslag på Orsa kommuns mål och budget för 2026

Publicerad: 15 oktober 2025 Uppdaterad: 20 oktober 2025

Kommunplanen är en sammanställning av kommunens mål, uppdrag, och grunduppdrag för verksamheterna. Strategiutskottet beslutade under sitt möte den 14 oktober att godkänna förslaget om kommunplan 2026. Planen kommer även beredas av kommunstyrelsen, och det slutgiltiga beslutet fattas av kommunfullmäktige den 24 november.

Träklossar som visar årtalet 2026 står på ett bord, i bakgrunden ligger mynt. Foto.

Skattesatsen oförändrad

Kommunfullmäktige beslutar om storleken på den kommunala skattesatsen. Förslaget är att skattesatsen på 22,31 procent ska vara oförändrad under 2026.

Kommunplanen - kommunens mål och budget

Kommunplanen är ett politiskt dokument som anger mål, uppdrag, och grunduppdrag för kommunens verksamheter. Kommunplanen bygger på kommunens vision Orsa 2050 och målen är kopplade till visionen.

Mål 2026

De övergripande målen för 2026 är samma som för tidigare år. Målen ligger fast över tid för att skapa långsiktighet. Många av målen är kommunövergripande vilket betyder att flera verksamhetsområden tillsammans bidrar till att målen uppfylls.

  • Orsas invånare upplever att de kan vara delaktiga i kommunens utveckling
  • Eleverna är trygga och längtar till skolan
  • Undervisningen stimulerar eleverna till lärande
  • Orsa har en bra äldreomsorg
  • Orsas befolkning ökar
  • Orsa har Sveriges bästa företagsklimat
  • Kommunen har en god ekonomisk hushållning
  • Frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska minska tills den når en långsiktigt stabil och låg nivå.

Uppdrag 2026

I kommunplanen finns även tre uppdrag ifrån den politiska majoriteten:

  • Göra investeringar för ett grönare och attraktivare centrum, med fokus på Slipstenstorget (2024–2026).
  • Verka för att Skräddar-Djurberga ska bli kulturreservat (2025–2026)
  • Utreda och förbereda anläggandet av en gästbrygga vid Ångbåtsudden (2026).

Budget 2026 och ekonomiska mål

Kommunen har haft god ekonomi de senaste åren, och på grund av flera åtgärder de senaste åren så visar även prognosen för 2025 ett positivt resultat. Men kommunen står inför flera ekonomiska utmaningar de kommande åren.

Kommunens ekonomi påverkas bland annat av:

  • en minskande befolkning, som ger lägre skatteintäkter
  • en försämrad kostnadsutjämning från staten
  • ökade kostnader, ökade lönekostnader och ökade räntekostnader till följd av den höga inflationen
  • I delårsredovisningen visar prognosen för nästa år att kostnaderna kommer att öka betydligt för flera gemensamma nämnder (gemensamma med Mora och Älvdalen).

Kostnaderna fortsätter att öka, även om takten har dämpats. Eftersom skatteintäkterna inte växer lika snabbt, blir det svårare för kommunen att nå en budget i balans utan att genomföra några sparåtgärder. De extra åtgärderna som planeras är inte beslutade i detalj och kommer därför redovisas som en samlad post i kommunplanen på motsvarande 7 miljoner kronor 2026 och 14 miljoner kronor 2027. Här kan du läsa mer om förslagen till besparingar.

Resultatet för 2026 budgeteras till 3 miljoner kronor efter att de planerade extra besparingsåtgärderna genomförts. Det är ett resultat som skulle uppgå till 1 procent av skatteintäkterna. Kommunen har ett ekonomiskt mål om att resultatet över tid (en femårsperiod) ska uppgå till minst 1,5 procent av skatteintäkterna. Inte heller i den långsiktiga prognosen för 2026–2029 når kommunen det ekonomiska målet som är viktigt för att finansiera investeringar utan att behöva låna för mycket, ha en god likviditet och betalningsförmåga och att klara framtida räntor. En räntehöjning och fortsatt minskad befolkning skulle förvärra läget ytterligare.

Kommunen behöver också fortsätta att anpassa sina resurser efter demografin, det vill säga befolkningens åldersstruktur – till exempel genom att flytta medel från skolan till äldreomsorgen.

Delårsbokslut och prognos för 2025

Kommunens resultat för årets åtta första månader är 26 miljoner kronor. Prognosen för hela 2025 visar ett överskott på 12 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än budgeterat.

Att resultatet blir bättre än väntat beror på att alla utskott beräknas gå med överskott. Kommunen har också haft hög likviditet, det vill säga god tillgång till pengar, vilket gjort att nya lån kunnat skjutas upp. Det har förbättrat räntenettot, alltså skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Samtidigt blir skatteintäkterna ungefär 6 miljoner kronor lägre än beräknat, men det vägs upp av de andra positiva resultaten.

Den politiska processen

Strategiutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 14 oktober att godkänna

  • utkastet till kommunplan 2026.
  • oförändrad skattesats för 2026
  • delårsbokslut 2025

Ärendena tas sedan upp av kommunstyrelsen, och det är kommunfullmäktige som fattar slutgiltigt beslut vid sitt sammanträde 24 november.

Grafisk process för olika beslutsinstanser. Ett ärendes gång. Illustration.

Varför påverkar demografin många kommuners ekonomi just nu?

Demografin, alltså befolkningens storlek, sammansättning och förändring över tid, påverkar många svenska kommuners ekonomi just nu. Varför?

  • Det föds allt färre barn, vilket leder till minskat behov av förskole- och skolplatser.
  • Vi blir allt äldre, särskilt gruppen över 80 år ökar, vilket leder till ökat behov av äldreomsorg.

Varför är detta en utmaning för kommunernas ekonomi?

  • Äldreomsorg är generellt dyrare per person än barnomsorg och skola eftersom en brukare kan behöva stöd dygnet runt.
  • Omställningen av resurser tar tid, kostnaderna för äldreomsorg ökar snabbt, men kostnaderna för barnomsorg och skola minskar inte lika snabbt.
  • Samtidigt står kommunerna med ett högre kostnadsläge utifrån den tidigare höga inflationen, vilket tvingar många kommuner till stora nedskärningar för att få ihop ekonomin.

Demografiska förutsättningar i Orsa

För Orsas del visar Statistiska Centralbyrån, SCB:s prognoser en minskning i antal invånare fram till år 2040 på grund av lägre barnafödande i kommunen.

Antalet invånare över 80 år väntas öka med drygt 20 procent fram till 2035, vilket ökar behoven av välfärdstjänster.

Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder med cirka 4 procent under samma period. För år 2024 hade dessutom kommunen ett negativt flyttnetto, vilket betyder att antalet utflyttade från kommunen var högre än inflyttade till kommunen.

Senast uppdaterad: 20 oktober 2025