Orsa kommun kritisk till förslag om förändrad kommunal kostnadsutjämning

Regeringen föreslår ändringar i hur administrativa kostnader ska ersättas i den kommunala kostnadsutjämningen. Orsa kommun är starkt kritisk till förslaget och har lämnat ett remissvar där man motsätter sig förändringarna som skulle innebära att kommunen tappar 12 miljoner kronor per år i intäkter med start 2027.

Vad är kommunal kostnadsutjämning?

Den kommunala kostnadsutjämningen är ett system som infördes 2005 för att alla kommuner i Sverige ska kunna erbjuda sina invånare likvärdiga tjänster, oavsett om kommunen har hög eller låg skattekraft och oberoende av geografiska förutsättningar.

Systemet innebär att kommuner som har sämre ekonomiska förutsättningar får extra pengar, medan kommuner med bättre förutsättningar betalar in till systemet. På så sätt jämnas skillnaderna ut så att medborgare i hela landet ska kunna få likvärdig service inom till exempel skola, vård och omsorg.

En del av utjämningen handlar om ersättning för administrativa kostnader. Små och glesa kommuner har oftast högre administrativa kostnader per invånare eftersom de har färre människor att fördela kostnaderna på. Men även mycket små kommuner måste ha grundläggande administration eftersom lagar, krav på styrning, ekonomi och rättssäkerhet är desamma oavsett kommunens storlek.

Vad innebär regeringens förslag?

Finansdepartementet har tagit fram ett förslag som innebär att:

• Ersättningen för administrativa kostnader ska räknas om och fördelas på ett nytt sätt
• Kommunerna delas in i grupper baserat på folkmängd och invånardistans (hur glest folk bor)
• De allra mest glesbefolkade kommunerna ska få mer pengar
• Mindre kommuner ska fortfarande få ersättning, men inte lika mycket som idag
• Förslaget ska börja gälla 1 januari 2027

Regeringen motiverar ändringen med att modellen ska vara enkel och inte bidra till en kommunindelning som inte är hållbar på lång sikt.

Orsa kommuns svar på förslaget

Orsa kommun motsätter sig förslaget av flera skäl:

• Endast en del av helheten behandlas
  En parlamentarisk kommitté har under 2024 sett över hela utjämningssystemet och tagit fram ett heltäckande förslag. Regeringen väljer nu att bara plocka ut den administrativa delen och göra ändringar där, utan att se till helheten. Detta riskerar att skapa en mer orättvis fördelning mellan kommunerna.
• Omfördelning mellan redan utsatta kommuner
  Förslaget innebär att små kommuner med stora utmaningar ska betala för att de allra mest glesbefolkade kommunerna ska få mer. I stället för att hela Sverige står för kostnaden, ställs glesbygdskommuner mot varandra. De 11 kommuner som drabbas hårdast förlorar bidrag motsvarande två procent av sina totala skatter och bidrag, Orsa är en av dessa kommuner.
• Gammal beräkningsmodell används
  Förslaget använder en äldre metod för att mäta gleshet, trots att det finns en nyare och mer träffsäker modell som tar hänsyn till var befolkningen faktiskt bor. Regeringen har valt enkelhet framför precision.
• Försvårar långsiktig planering
  Genom att bara ändra en del av systemet och antyda att fler ändringar kan komma, blir det mycket svårt för kommunerna att planera långsiktigt. Orsa kommun anser att detta undergräver möjligheten till förutsägbara system.
• Syfte att skapa kommunsammanslagningar
  Orsa kommun menar att förslaget i praktiken syftar till att tvinga fram sammanslagningar av kommuner, särskilt små kommuner med begränsad geografisk yta.

– Det är anmärkningsvärt att regeringen lägger fram ett förslag som i sin yttersta konsekvens kan tvinga fram kommunsammanslagningar. Kommunen anser att förslaget inte uppfyller syftet med kostnadsutjämningen - att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner att ge sina invånare likvärdig service, säger kommunstyrelsens ordförande Mikael Thalin (C).

Politisk process

Strategiutskottet godkände remissvaret som nu skickas in till Finansdepartementet senast den 4 februari.