Krisberedskapsveckan
Krisberedskapsveckan, som alltid är vecka 39, är en nationell aktivitet som visar hur man kan hantera sin vardag vid exempelvis varubrist, energibrist eller långa elavbrott
MSB leder kampanjen och 2022 var temat mat. Pandemin, invasionen av Ukraina och it-attacken mot en butikskedja har aktualiserat behovet av svensk livsmedelsberedskap. Enligt MSB behöver fler privatpersoner skaffa sig en hemberedskap för en vecka och bland de privatpersoner som har stärkt eller planerar att stärka sin hemberedskap är det vanligast att man bunkrar extra mat. Människors kännedom om lokala risker behöver också öka.
– Om viktig kommunal verksamhet drabbas av störningar så behöver var och en vara förberedd för att kunna bidra aktivt. säger Linda Björck-Jansson, säkerhetsskyddschef och beredskapssamordnare. Vi har dragit många lärdomar av pandemin om hur vi alla kan hjälpas åt. Det är viktigt att varje hushåll som kan, engagerar sig mer lokalt.
Hemberedskap
Att ha hemberedskap innebär att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt. Gör en plan för hur du i hemmet ska ordna med vatten, mat, värme och kommunikation under en vecka.
Ett tips är att samla sakerna i en krislåda, då hittar du dem lätt när det behövs. Du kan behöva anpassa krislådan efter ditt hushålls egen situation och förutsättningar.
Livsmedel vid kris – matförrådslista
Om det blir ett långvarigt strömavbrott, annan störning eller kris i samhället så har du som privatpersoner ett eget ansvar att ordna vatten och mat. Livsmedelsverket har listat exempel på bra och hållbar mat att ha hemma, samt en tillhörande meny för hur en genomsnittlig vuxen kan få i sig tillräcklig energi under en vecka.
Ladda ner Livsmedelsverkets matförrådslista och menyförslag (PDF)
Länk till annan webbplats.
Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Med några dunkar, en vanlig frys och möjlighet att koka ditt vatten kommer du långt.
Om du är frisk kan kroppen egentligen klara sig länge utan mat, men din mentala förmåga försämras snabbt om du inte äter. Du både tänker sämre och mår sämre. Se därför till att du har något att äta! Köp extra av sådant som du ändå brukar köpa annars.
Det behöver inte vara så kallt för att du snabbt ska bli nedkyld. Då blir din rörelse- och tankeförmåga sämre. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning av ditt hem och ha saker hemma som kan underlätta.
Vid en större olycka eller en kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga.
Trygghetspunkter är utpekade platser dit människor kan vända sig för att få information vid eventuella kriser eller störningar i samhället när våra vanliga kommunikationskanaler inte fungerar.
Om det skulle hända något i Orsa kommun, till exempel ett längre ström-, vatten- eller telefoniavbrott eller en större brand, så har kommunen ansvar för information till de personer som befinner sig inom kommunen.
Vid en trygghetspunkt kan, beroende på typen av händelse och omfattning, besökare få
- aktuell information om vad som händer och hur du bör agera
- hjälp med att larma polis, ambulans och räddningstjänst
- möjlighet att ladda mobiltelefon
- hänvisning om vart du kan vända dig om du behöver ytterligare hjälp. Det kan handla om enklare sjukvård, dricksvatten och krisstöd.
Trygghetspunkten är bemannad med personal från kommunen som jobbar med samordning, kriskommunikation och logistik.
Här finns Orsa kommuns trygghetspunkter:
- Kommunhuset
- Brandstationen
- Bergetskolan
- Skattunge friskola
Se var trygghetspunkterna finns på kommunkartan. Länk till annan webbplats.