Framåtblick Orsa – nio utredningar med förslag för ändamålsenlig och effektiv verksamhet med stabil ekonomi i Orsa kommun

• Returbutiken och Sportoteket flyttar från sin lokal i centrum till Orsa Lärcenter (OLC). Anledningen är att arbetsmiljön för medarbetarna blir bättre i anpassade lokaler på OLC. Genom samordning på plats kan vi säkerställa att deltagarna får handledare inom verksamheter som är meningsfulla och utvecklande. Dessutom kan utbudet i butiken öka eftersom större lokaler gör att det går att ta emot byggmaterial. Det blir också en lägre hyreskostnad för verksamheten.
  
  Matkörningar till bland annat Orsagården kommer istället att skötas av vaktmästare.
  
  
• Enheten för arbete och integration arbetar med förslag om att samverka kring sitt uppdrag med grannkommunerna Mora och Älvdalen. Anledningen är att färre asylsökande kommer hit vilket gör att behovet av insatser minskar. Dessutom är det svårt att behålla rätt kompetens hos medarbetare som jobbar med nyanlända eftersom det blir en så liten del av en tjänst, och det gör oss sårbara. Samarbete med våra grannkommuner skulle göra att vi koncentrerar kompetensen och skapar flexibilitet.

• Uppdraget är att ha en effektiv bemanning utifrån brukarnas behov. Verksamhet Omsorg jobbar med förändringar i schemaläggningen. Många förändringar är redan genomförda eller håller på att genomföras. Det gäller till exempel att införa arbete varannan helg i samtliga arbetsgrupper, att korta ner nattpass från 10 till 9 timmar, och kartlägga och planera arbetspassen på bästa sätt.
  
  
• Verksamheten har förstärkt ledningsorganisationen med en person för att kunna planera och jobba effektivt.
  
  
• Verksamheten behöver vara flexibel och poolens storlek har utökats från sex till tolv medarbetare. Det gör att färre vikarier behöver tas in.
  
  
• Verksamheten diskuterar vikten av att jobba enhetligt i ett länsgemensamt forum, Dalarnas regionala samverkans- och stödstruktur (RSS). I forumet ingår samtliga dalakommuner och regionen. Fokus är att hitta samsyn och inte konkurrera med varandra som arbetsgivare i frågor om scheman, bonusar och annat.

• Utmaningen för verksamhetsområde Lärande att beräkna elevantal under de kommande åren, dessutom tyder nuvarande beräkningar på att elevantalet kommer sjunka framöver.
  
  För att anpassa verksamheterna till antalet elever föreslås att det endast startar två förskoleklasser i kommunen under 2028 och de följande två åren. Det innebär att det till exempel skulle kunna starta förskoleklasser på Digerberget och Kyrkbyn 2028, på Kyrkbyn och Berget 2029, och på Berget och Digerberget 2030. Det innebär att det också kommer vara två paralleller följande år i grundskolan. På så sätt kan kommunen behålla alla sina byskolor, trots vikande elevantal.
  
  
• Lärande vill utforska möjligheten att eventuellt flytta Brantuddens förskola till Lillåhems lokaler och slå samman den med Parkens förskola. Två förskolor skulle då bli en, med totalt sex avdelningar. Det skulle leda till att förskolan blir mer effektiv vid öppning och stängning, flexiblare vid förändringar gällande barnantal i verksamheten och därmed kunna sänka kostnaderna. Lärande fortsätter diskutera det vidare i lokalförsörjningsrådet.
  
  
• Den tillfälliga avdelningen Regnbågen stänger hösten 2025.
  
  
• Kommunen har kompetens att driva den anpassade grundskolan, det som tidigare kallades särskola, i egen regi till och med årskurs 3. Idag går eleverna i den anpassade grundskolan i Mora.
  
  
• Barnomsorg på obekväm arbetstid föreslås tas bort. Verksamheten är inte något kommunen måste erbjuda. Sedan 2019 har barnomsorg på obekväm arbetstid funnits, men verksamheten ser brister i likvärdighet (alla har inte möjlighet att anlita familj och vänner), i insyn (kommunen har ansvar för verksamheten men har svårt att följa upp om något händer barnen) och kostnaderna för barnomsorg på obekväm arbetstid är hög.

Den 13 november beslutade kommunstyrelsen om en förvaltningsplan för 19 fastigheter som kommunen äger. Innan förvaltningsplanen togs fram gjorde kommunen flera utredningar för att få svar på vilka fastigheter som kommunen behöver, i vilken grad fastigheterna används, vilka fastigheter som ska vara kvar i kommunens ägo och vilka som skulle kunna säljas.

De fastigheter som kommunen behåller kräver investeringar och skötsel och det måste finnas resurser för personal, drifts- och underhållsåtgärder. Förvaltningsplanen kommer skapa intäkter (försäljningar) och göra att kommunen blir av med kostnader för skötsel för sålda fastigheter och skapa nya möjligheter för utveckling.

Här är en lista på de 19 objekt som ingår i förvaltningsplanen. Sex objekt ska rivas eller säljas, sex objekt kräver ytterligare utredning innan beslut kan fattas.

• En utredning har tittat närmare på administration och hur kommunen jobbar med hantering av fakturor. I nuläget är det administrativa stödet organiserat i en central verksamhet, Service och utveckling. Men för att bli mer effektiv ska stödet flyttas nära den kärnverksamhet som den jobbar med så att administratörerna känner till och förstår verksamheten.
  
  Arbetsuppgifterna bör vara utspridda på så få personer som möjligt och det som går ska automatisera vilket på sikt kommer leda till resursbesparingar.

• Bemanningsenheten jobbar framför allt med att boka vikarier till verksamheterna Omsorg, Lärande och Kost, de lägger in scheman och ger en grundintroduktion till timvikarier. Idag är bemanningen organiserad centralt på den kommunövergripande stödverksamheten Service och utveckling. Bemanningsadministratörerna föreslås flytta ut i verksamheterna, två tjänster till Omsorgen och en tjänst till Lärande.
  
  Kärnverksamheterna ser stora fördelar om bemanningsadministratörerna sitter nära, eftersom de har värdefull verksamhets- och schemaläggningskompetens som kan användas bättre då.

• Lokaler är, efter personalkostnader, den näst högsta utgiften i våra budgetar. Kommunen behöver planera för en effektiv användning av lokaler utifrån verksamheternas behov. I nuläget finns mer lokalyta än kommunen behöver och många lokaler har behov av underhåll och anpassningar. Därför har en riktlinje för lokalförsörjning tagits fram. Inriktningen där är att kommunens verksamhet i första hand ska nyttja sina egna befintliga lokaler. Nyinvestering i lokaler ska endast göras vid långsiktigt behov som inte kan lösas inom befintligt fastighetsbestånd.

• Kommunen hyr sina lokaler av de kommunala fastighetsbolagen Orsa Lokaler (OLAB) och Orsabostäder (OBAB). Hyrorna som kommunen ska betala under 2024 kommer ligga fast på samma nivå som under 2023 för att sedan räknas upp inför 2025. Under 2023 gjordes stora hyreshöjningar, men höjningen ska göras utifrån en självkostnadsprincip så kommunen inte betalar mer än nödvändigt.

• I uppdraget med Framåtblick Orsa, att se över verksamhet och kostnader, kom en tilläggsbeställning från politiken att även se över de gemensamma nämnder och verksamheter som Orsa har tillsammans med grannkommunerna Mora och Älvdalen.
  
  Verksamheterna är en betydande del av kommunens totala verksamhet. Ekonomicheferna i kommunerna har lagt fram ett förslag om ny kostnadsfördelningsmodell, alltså hur stor andel av en verksamhet som respektive kommun ska betala. Förslaget ska förankras i grannkommunerna innan beslut fattas.