Dödsfall och begravning

Alla i Sverige har rätt till en begravning. En begravning kan vara borgerlig eller religiös. En religiös begravning följer en viss ordning, medan en borgerlig ceremoni kan utformas helt efter andra önskemål, utan religiösa inslag.

Vem betalar begravningen?

Det är dödsboet som ska betala begravningen och det är viktigt att dödsboets pengar först och främst används till begravningen.

Ekonomiskt bistånd för begravningskostnader

I de fall då dödsboet helt eller delvis saknar pengar ska du meddela kommunen innan du kontaktar begravningsbyrån. Du kan få hjälp med kostnader för begravning med ett halvt basbelopp, inklusive gravsten. Basbeloppet för 2024 är beräknat till 57 300 kr. Om det finns tillgångar, till exempel en bil, så räknas värdet på bilen bort från summan.

Kom ihåg! Ansök om ekonomisk hjälp från kommunen innan beställning av begravning görs hos begravningsbyrån. Annars kan du bli betalningsansvarig.

Tänk på detta

Kostnaderna för begravningen är viktiga och betalas alltid i första hand. Du som anhörig ska inte betala några räkningar innan en dödsboanmälan eller bouppteckning är gjord. När du som anhörig får en räkning, är det bra att ringa direkt till företaget och begära tre månaders uppskov, förklara att det saknas pengar och att en boutredning ska göras.

Kom ihåg! Stoppa autogiron.

Ansök om begravningskostnader , 236.5 kB.

Här finns mer information till dig som har en avliden anhörig som saknar medel till begravningskostnader. , 216.7 kB.

När någon har dött ska det göras en bouppteckning. Det är en skriftlig sammanställning av den dödes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Om den dödes tillgångar endast täcker begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet kan bouppteckning ersättas med dödsboanmälan.

Du som anhörig gör bouppteckningen hos Skatteverket. Här kan du läsa mer om hur du gör och hitta blanketten för bouppteckning.

Läs mer om bouppteckningar på Skatteverkets webbplats.  Länk till annan webbplats.

Boutredning är den utredning som sker, i första hand före bouppteckningen eller dödsboanmälan där man utreder och tar fram uppgifter om bland annat

• vem eller vika som är dödsbodelägare
• om testamente finns
• vilka tillgångar och skulder den döde hade
• övriga omständigheter som är av betydelse för bouppteckningen eller dödsboanmälan.

När någon dör och det saknas pengar för att genomföra en begravning, kan du som anhörig vända dig till socialkontoret för att få hjälp med att göra en dödsboanmälan. En dödsboanmälan är kostnadsfri och görs av kommunen inom två månader efter dödsfallet.

Saker du ska ta reda på:

• finns det kontanter?
• bankkonto
• pension
• kapitalvaror, till exempel bil, symaskin och andra saker som används under en lång tid
• värdet av ägodelar, till exempel möbler, husgeråd
• finns det försäkringar? Vem är förmånstagare?

Den döde får inte äga någon fastighet eller tomträtt, om så är fallet måste en bouppteckning göras.

Tänk på detta

Kostnaderna för begravningen är viktiga och betalas alltid i första hand. Du som anhörig ska inte betala några räkningar innan en dödsboanmälan eller bouppteckning är gjord. När du som anhörig får en räkning, är det bra att ringa direkt till företaget och begära tre månaders uppskov, förklara att det saknas pengar och att en boutredning ska göras.

Stoppa även autogiron!

Uppgifter för dödsboanmälan , 258.5 kB.

Samtycke dödsboanmälan , 225.7 kB.

Du ska skicka blanketterna till:

Orsa kommun
Budget- och skuldrådgivare
Box 23
794 21 Orsa

Den dödes arvingar kallas för dödsbodelägare.

Läs mer på Skatteverkets webbplats om dödsbodelägare. Länk till annan webbplats.

En borgerlig begravning är ett alternativ när den avlidne eller de anhöriga inte vill ha en kyrklig begravningsgudstjänst.

När en person har avlidit är det de anhöriga som bestämmer hur begravningen ska gå till. En borgerlig begravning kan utformas helt efter era egna önskemål. Ni kan välja var ni vill vara, hur det ska gå till och vem som ska hålla i ceremonin. Det kan till exempel vara en vän, en släkting eller en begravningsförrättare. Ceremonin kan till exempel innehålla minnestal, dikter, sång och musik.

En borgerlig begravningsceremoni kan äga rum i stort sett var som helst eftersom det inte finns några formella krav på lokalen. De praktiska arrangemangen kring en begravning sköts ofta av en begravningsbyrå. Byråns personal har stor kunskap om vilka möjligheter som finns och kan ge råd om både begravningsceremonin och själva gravsättningen. De kan även ge tips på andra begravningsförrättare som kan anlitas.

Begravningsombud granskar begravningsverksamheter, och undersöker bland annat hur begravningar fungerar för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Det är Länsstyrelsen som utser begravningsombud. Vem som är begravningsombud i Orsa kommun kan du läsa på Länsstyrelsens webbplats.

Begravningsombud på Länsstyrelsen Dalarnas webbplats Länk till annan webbplats.

Känner du att du vill få hjälp att bearbeta din sorg? Att uppleva sorg i livet är naturligt vid förlust av den som står dig nära. Det finns olika sätt att reagera på sorg och ibland kan vi behöva hjälp för att hantera sorgen. Det kan vara mycket annat som händer i livet och därför är det bra om någon utifrån stöttar och lyssnar.

Här kan du läsa mer:

1177 Vårdguiden – Dödsfall Länk till annan webbplats.

1177 Vårdguiden – Sorg hos barn och unga Länk till annan webbplats.

BRIS, Barnens rätt i samhället – Stöd och råd Länk till annan webbplats.