Orsa Besparingsskog
Inkomsten från besparingsskogen byggde det moderna Orsa.
Orsakarlar vid avverkning i Dovänget, nordväst om Untorp i början på förra seklet.
Skog för gemensamt bruk
Få platser har haft så uppdelade skogsmarker som Orsa. Marken hade delats upp vid arv i generationer, och varje gång blev fastigheterna mindre.
Mellan 1859 och 1884 genomfördes ett storskifte i Orsa. Då bildades Orsa Besparingsskog, som omfattade 53 000 hektar. Bönderna i Orsa enades om att avsätta en tredjedel av all skog för gemensamt bruk. De markägare som fick skog avsatt till Besparingsskogen fick andelar i den, så kallade jordtal. Vinsten från skogen skulle gå tillbaka till markägarna genom bidrag till skogsbruk och andra satsningar som gynnade bygden.
Stark och viktig organisation
Efter storskiftet började man avverka den gemensamma skogen. Det gjorde Orsa till en rik kommun. De totala intäkterna från avverkningen var cirka 150 miljoner kronor, och mellan 1886 och 1933 behövde invånarna inte betala någon kommunalskatt. När avverkningen var som störst arbetade omkring 6 000 personer och 3 000 hästar i skogen.
Orsa Besparingsskog blev en stark och viktig organisation. Från slutet av 1800‑talet till mitten av 1950‑talet byggde den bland annat skolor, tingshus, industrier och äldreboenden.