Frågor om risk för jäv för förtroendevalda i vindkraftsfrågan utredd

Publicerad: 6 juli 2023 Uppdaterad: 23 oktober 2023

Orsa kommun har fått en fråga om det finns risk att förtroendevalda som ska besluta i frågor om vindkraft kan vara jäviga utifrån kopplingar till Orsa Besparingsskog. Kommunen har låtit jurister på Sveriges kommuner och regioner, SKR, bedöma frågan. SKR anser att jäv inte förekommer, så länge den förtroendevalda inte har suttit eller sitter i Besparingsskogens allmänningsstyrelse.

Närbild av hand som slår klubba i bordet för att skapa rättvisa. En guldfärgad vågskål står bredvid. Foto.

Företaget DalaVind bjöds in till kommunstyrelsen i Orsa i april för att prata om sina planer på att etablera vindkraftverk i norra Orsa. Efter mötet påtalade Moderaterna i Orsa att kommunen behöver uppmärksamma risk för jäv vid beslut om vindkraft när det gäller förtroendevalda med koppling till Orsa Besparingsskog. Det är Orsa Besparingsskog som kommer att arrendera ut marken där de planerade vindkraftverken ska finnas.

I vilka frågor fattar Orsa kommun beslut om vindkraftsetablering?

Kommunen ska bereda och fatta beslut i två frågor som rör vindkraftsetableringen:

  • Den ena frågan gäller om kommunen ska ha en folkomröstning. Det beslutas på kommunfullmäktige den 2 oktober. Folkomröstningen sker i så fall den 9 juni 2024 i samband med EU-valet.
  • Den andra frågan som kan bli aktuell är tillstyrkan av vindkraft enligt 16 kap. 4 § miljöbalken. Det är det beslutsärende som brukar kallas det kommunala vetot. Det beslutet är avgörande för om en vindkraftsetablering får genomföras i kommunen. Den politiska majoriteten i Orsa har sagt att man kommer att följa resultatet i folkomröstningen och använda vetot på det sätt som invånarna röstat i folkomröstningen.

Vad är jäv?

Jäv är när en person är partisk eller när det finns någon omständighet som gör att personens opartiskhet kan ifrågasättas. De två frågorna som nämns ovan kommer att beslutas i kommunfullmäktige, men även kommunstyrelsen berörs i beredningen av ärendena. Det är olika regler i kommunallagen som är aktuella för att bedöma jäv i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen (en nämnd).

  • För kommunfullmäktige innebär jävsregeln att en ledamot inte får delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående.
  • För en nämnd innebär jävsregeln att en ledamot är jävig om han/hon eller en närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, om han/hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han/hon själv är knuten till, eller om det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans/hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas

SKR:s bedömning om jäv

SKR har kommit fram till att det inte förekommer risk för jäv i beredning eller beslut av frågor som rör Dalavinds etablering, så länge som den förtroendevalda inte har suttit eller sitter i besparingsskogens allmänningsstyrelse.

Här är kommunens frågor om jäv och SKR:s bedömning:

  1. Är förtroendevald som är delägare i besparingsskogen jävig vid handläggning och beslut i frågor rörande genomförande av folkomröstningen?
    SKR: Möjligheten till utdelning och kopplingen till ärendet kan inte vara tillräckligt konkret eller personlig för att det ska vara fråga om jäv i bestämmelsens mening.

  2. Är förtroendevald som är delägare i besparingsskogen jävig vid handläggning och beslut i fråga om tillstyrkan ska ges eller inte?
    SKR: Mot bakgrund av det stora antalet medlemmar och det styrda utdelningarna kan delägarna inte heller anses jäviga i bestämmelsens mening i de här situationerna.

  3. Är förtroendevald som tidigare, men inte nu, varit ledamot i Besparingsskogens Allmänningsstyrelse och/eller Jordägarnämnd jävig i kommunens handläggning och beslut?
    SKR: Bestämmelsen om ställföreträdarjäv omfattar även tidigare ställföreträdare. Ledamöter i allmänningsstyrelsen kan anses ha ett ställföreträdarjäv i bestämmelsens mening. Det samma gäller inte för det beredande organet jordägarnämnd och ledamöterna där bör inte omfattas av bestämmelsen.

  4. Är förtroendevald som nu är ledamot i Besparingsskogens Allmänningsstyrelse och/eller Jordägarnämnd jävig i kommunens handläggning och beslut?
    SKR: Ledamöter i allmänningsstyrelsen bör anses ha ett ställföreträdarjäv i bestämmelsens mening. Det samma gäller inte för det beredande organet jordägarnämnd och ledamöterna där bör inte omfattas av bestämmelsen.

  5. Är förtroendevald som driver företag som utför till exempel skogsvårdsåtgärder jävig vid handläggning och beslut?
    SKR: Punkten 4 är den som skulle kunna vara aktuell, men det skulle föra för långt att anse denna koppling omfattas av jävsbestämmelsen

  6. Är förtroendevald som äger ett fritidshus i närheten av planerad vindkraftsetablering jävig vid handläggning och beslut?
    SKR: Den situationen bör omfattas av bestämmelsen i punken 4. Vad som är i närheten skulle kunna bedömas utifrån vilka som får överklaga beslut i kommande tillståndsärende, dvs. på ett avstånd om som längst 3 km.

Läs mer om Dala vinds planer här:
https://dalavind.se/2023/02/24/dalavind-ansoker-om-att-fa-bygga-67-vindkraftverk/ Länk till annan webbplats.

Läs mer om kommunens roll i vindkraftsfrågan här:
https://orsa.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter/2023-02-24-dalavind-ansoker-till-lansstyrelsen-om-att-fa-bygga-vindkraftverk-i-orsa.html Länk till annan webbplats.

Orsa Besparingsskog bildades 1879 i samband med att det så kallade storskiftet, en omfattande skiftesreform som genomfördes för att förbättra arronderingen. Markägarna avstod en tredjedel av sitt skogsinnehav till en gemensamt förvaltad egendom (en ”besparing”) som lyder under en speciallag, Lag (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Lagen tillåter inte kontant utdelning utan avkastningen från skogen ska gå tillbaka till jordägarna i form av bidrag till skogs- och jordbruk och till ändamål som gynnar bygdens utveckling. Delägare i besparingsskogen är de som äger skogsfastighet i kommunen och den förvaltas enligt lag och ett reglemente som står under länsstyrelsens tillsyn.

Den årliga Jordägarstämman utser Allmänningsstyrelse och Jordägarnämnd samt beslutar hur avkastningen ska användas genom att anta budget och regler för detta. Vid stämman har delägare rösträtt i förhållande till sin fastighets andelstal i enlighet med vad som framgår av lag och reglemente. Allmänningsstyrelsen är suverän att fatta alla beslut om egendomens förvaltning och drift. Jordägarnämnden bereder förslag till stämman om budget och regelverk för avkastningen samt verkställer stämmans beslut om bidrag.

Orsa Besparingsskog har cirka 2 700 delägarfastigheter och många Orsabor och förtroendevalda kommunpolitiker är därigenom delägare. Storleken på delägarfastigheten ligger på i genomsnitt cirka 30 hektar produktiv skogsmark och en sådan fastighets andelstal i Besparingsskogen ligger på cirka 0,5 promille.

Senast uppdaterad: 23 oktober 2023