Krisberedskap

En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen, vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska.

Krisberedskapsmonter. Vad du behöver ha hemma om det blir kris i samhället.

En krislåda för hemberedskap som användes vid Krisberedskapsveckan 2018

Ibland används begreppet extraordinär händelse. Det är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för krisberedskapen, men du har också ett personligt ansvar. Det offentliga ska se till att bland annat el- och telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och sjukvård fungerar. Du som enskild ska göra vad du kan för att skydda dig och dina närmaste mot olyckor och större händelser.

När något allvarligt inträffar har alla som befinner sig i närheten skyldighet att larma, varna och att hjälpa till. Naturligtvis kan man aldrig vara helt förberedd på en kris eftersom vi inte säkert kan veta hur och när den kommer att uppstå eller vilka följder den får. Däremot går det att förbereda sig. Både individ och samhälle ska alltså vara förberedda på oväntade, större händelser.

Information och nödnummer vid kris

112 - ska du ringa vid behov av omedelbar hjälp. Beskriv tydligt för larmcentralen vad som har hänt och var du befinner dig. Uppge om det finns skadade och vilka sorters skador de har.

113 13 - kan du ringa för att få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Du kan också ringa och lämna information på 113 13.
SOS Alarm ansvarar för informationsnumret 113 13.

Krisinformation.selänk till annan webbplats - Vid en allvarlig olycka finns oftast information om händelsen på webbplatsen krisinformation.se. Den är ingången till myndigheternas gemensamma information.

VMA - Viktigt Meddelande till Allmänheten är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV samt i vissa fall i utomhusvarningssystem och SMS till mobiltelefoner.

Upplysningcentral - Orsa kommun upprättar upplysningscentral om en kris eller olycka inträffar och kommunikationsbehovet är stort. Det nummer du ska ringa lämnas ut vid inträffad händelse.

Kommunerna driver många verksamheter som måste fungera även under kriser: äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola till exempel. För att klara detta måste kommunerna förbereda sig och öva, till exempel för hur viktig verksamhet ska klaras vid större elavbrott eller på vilket sätt skolor ska utrymmas om det sker ett utsläpp av farliga kemikalier.

Geografiskt områdesansvar
Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att:

  • Att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet.
  • Att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse samordnas.
  • Att informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.

Kommunen samordnar
Många inom kommunen är viktiga för krisberedskapen:
myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk , så det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade när en kris uppstår.

Krisledningsnämnd
Vid en extraordinär händelse kan verksamheten i kommunens nämnder tas över av en krisledningsnämnd. Nämnden tar över verksamhet och fattar beslut om det som är kopplat till den extraordinära händelsen.

Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse.

Krisledningsorganisation
Kommunen har en utbildad och övad krisledningsorganisation/stab som kan aktiveras när ordinarie verksamhet inte kan hantera den inträffade händelsen.

Risk- och sårbarhetsanalys och plan
Kommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och översvämningar. Dessutom ska förtroendevalda och medarbetare utbildas och övas.

Kommunen har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla psykosocialt stöd och omhändertagande vid katastrofer, större olyckor eller händelser där många personer behöver omfattande stöd.

I Orsa kommun är det räddningsledare och kommuchef som kan aktivera POSOM.

Ledningsgrupp och utbildade stödpersoner
POSOM består av en ledningsgrupp och en grupp med särskilt utsedda stödpersoner.

Stödpersonerna kommer bland annat från socialtjänsten, primärvården, skolan och trossamfund.

Stödpersonerna är utbildade i psykiska reaktioner som kan bli resultatet av traumatiska händelser. De har i uppdrag att ge stöd till drabbade individer och/eller deras närstående. Stödpersonerna i POSOM ska fånga upp problem eller svårigheter och vid behov slussa de drabbad vidare till rätt person eller instans.

Stödcentrum för POSOM upprättas vanligtvis på Orsa församlingshem.

Planera för att kunna klara dig utan samhällets hjälp i minst några dygn. Hjälpen från samhället kommer först att gå till dem som bäst behöver den, så de flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva ett tag. Det kallas för att ha en hemberedskap. Om du är förberedd bidrar du till att alla runt omkring dig kommer att klara en svår påfrestning bättre. Det kan ta lång tid innan vardagen fungerar normalt igen.

Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller någon annan störning eller kris i samhället så måste du själv ha en hemberedskap. Det betyder att du ska vara beredd på att ordna vatten, värme och något att äta. Du behöver också kunna kommunicera med andra och få information från media och myndigheter. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt.

Värmebrist
Det behöver inte vara så kallt för att du snabbt ska bli nedkyld. Då blir din rörelse- och tankeförmåga sämre. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning av ditt hem och ha saker hemma som kan underlätta.

Här kan du se en film om värmebrist på dinsakerhet.selänk till annan webbplats

Mat
Om du är frisk kan kroppen egentligen klara sig länge utan mat, men din mentala förmåga försämras snabbt om du inte äter. Du både tänker sämre och mår sämre. Se därför till att du har något att äta. Köp extra av sådant som du ändå brukar köpa annars.

Här kan du se en film om matbrist på dinsakerhet.selänk till annan webbplats

Vattenbrist
Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Med några dunkar, en vanlig frys och möjlighet att koka vatten kommer du långt.

Här kan du se en film om vattenbrist på dinsakerhet.selänk till annan webbplats

Kommunikation
Vid en större olycka eller kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga

Här kan du se en film om kriskommunikation på dinsakerhet.selänk till annan webbplats

Senast uppdaterad: 25 januari 2019