Krisberedskap

Krisberedskap handlar om att förbereda sig på att ta hand om det oväntade. Du som privatperson har ansvar för att klara dig själv under en tid. Kommunens resurser kommer i första hand användas för att hjälpa människor med begränsad förmåga att klara sig själva. Här hittar du information om vad du själv kan göra för att förbereda dig inför en kris och hur kommunen arbetar med krisberedskap.

Krisberedskapsmonter. Vad du behöver ha hemma om det blir kris i samhället.

En krislåda för hemberedskap som användes vid Krisberedskapsveckan 2018

Sveriges krisberedskapssystem bygger på att alla tar sitt ansvar och samspelar vid en samhällskris. Därför är det viktigt att du förbereder dig genom att rusta dig för att klara dig så bra som möjligt på egen hand.

Vad är en kris?

En kris betyder olika saker för olika människor. Inom krisberedskap är en kris en händelse som hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen, vår hälsa eller vår frihet. Kriser uppstår ofta oväntat och utan förvarning och drabbar människor och samhället på ett negativt sätt. En kris kan också kallas samhällsstörning, samhällskris eller extraordinär händelse.

Exempel på olika typer av kriser är

Information och nödnummer vid kris

112 - ska du ringa vid behov av omedelbar hjälp. Beskriv tydligt för larmcentralen vad som har hänt och var du befinner dig. Uppge om det finns skadade och vilka sorters skador de har.

113 13 - kan du ringa för att få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Du kan också ringa och lämna information på 113 13.
SOS Alarm ansvarar för informationsnumret 113 13.

Krisinformation.se Länk till annan webbplats. - Vid en allvarlig olycka finns oftast information om händelsen på webbplatsen krisinformation.se. Den är ingången till myndigheternas gemensamma information.

VMA - Viktigt Meddelande till Allmänheten är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV samt i vissa fall i utomhusvarningssystem och SMS till mobiltelefoner.

Upplysningscentral - Orsa kommun upprättar upplysningscentral om en kris eller olycka inträffar och kommunikationsbehovet är stort. Det nummer du ska ringa lämnas ut vid inträffad händelse.

Trygghetspunkter - I Orsa kommun finns fyra trygghetspunkter dit du kan vända dig och få information om ordinarie kommunikationskanaler inte fungerar. Du hittar trygghetspunkterna på vår kommunkarta Länk till annan webbplats..

Om det blir ett långvarigt elavbrott eller någon annan störning eller kris i samhället så måste du själv ha en krisberedskap. Det betyder att du ska vara beredd på att själv kunna ordna med

  • vatten
  • värme
  • mat

Du behöver också kunna kommunicera med andra och få information från media och myndigheter. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt. Planera för att klara dig utan samhällets stöd under en tid.

Värme Länk till annan webbplats.
Det behöver inte vara så kallt för att du snabbt ska bli nedkyld. Då blir din rörelse- och tankeförmåga sämre. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning av ditt hem och ha saker hemma som kan underlätta.

Mat Länk till annan webbplats.
Om du är frisk kan kroppen egentligen klara sig länge utan mat, men din mentala förmåga försämras snabbt om du inte äter. Du både tänker sämre och mår sämre. Se därför till att du har något att äta! Köp extra av sådant som du ändå brukar köpa hem i vanliga fall.

Du hittar tips på vad du kan äta för att få i dig tillräckligt med energi när det finns begränsad tillgång på mat eller möjlighet att laga den på Livsmedelsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Vatten Länk till annan webbplats.
Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Med några dunkar, en vanlig frys och möjlighet att koka vatten kommer du långt.

Kommunikation Länk till annan webbplats.
Vid en större olycka eller kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga.

Du hittar tips på hur du kan förbereda dig inför en kris på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) - Din säkerhet Länk till annan webbplats..

Kommunerna driver många verksamheter som måste fungera även under kriser: äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola till exempel. För att klara detta måste kommunerna förbereda sig och öva, till exempel för hur viktig verksamhet ska klaras vid större elavbrott eller på vilket sätt skolor ska utrymmas om det sker ett utsläpp av farliga kemikalier.

Geografiskt områdesansvar
Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att:

  • Att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet.
  • Att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse samordnas.
  • Att informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.

Kommunen samordnar
Många inom kommunen är viktiga för krisberedskapen:
myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk , så det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade när en kris uppstår.

Krisledningsnämnd
Vid en extraordinär händelse kan verksamheten i kommunens nämnder tas över av en krisledningsnämnd. Nämnden tar över verksamhet och fattar beslut om det som är kopplat till den extraordinära händelsen.

Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse.

Krisledningsorganisation
Kommunen har en utbildad och övad krisledningsorganisation/stab som kan aktiveras när ordinarie verksamhet inte kan hantera den inträffade händelsen.

Risk- och sårbarhetsanalys och plan
Kommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och översvämningar. Dessutom ska förtroendevalda och medarbetare utbildas och övas.

Trygghetspunkter är utpekade platser dit människor kan vända sig för att få information vid eventuella kriser eller störningar i samhället när våra vanliga kommunikationskanaler inte fungerar.

Om det skulle hända något i Orsa kommun, till exempel ett längre ström-, vatten- eller telefoniavbrott eller en större brand, så har kommunen ansvar för information till de personer som befinner sig inom kommunen.

Vid en trygghetspunkt kan, beroende på typen av händelse och omfattning, besökare få

  • aktuell information om vad som händer och hur du bör agera
  • hjälp med att larma polis, ambulans och räddningstjänst
  • möjlighet att ladda mobiltelefon
  • hänvisning om vart du kan vända dig om du behöver ytterligare hjälp. Det kan handla om enklare sjukvård, dricksvatten och krisstöd.

Trygghetspunkten är bemannad med personal från kommunen som jobbar med samordning, kriskommunikation och logistik.

Här finns Orsa kommuns trygghetspunkter:

  • Kommunhuset
  • Brandstationen
  • Bergetskolan
  • Skattunge friskola

Se var trygghetspunkterna finns på kommunkartan.  Länk till annan webbplats.

Läs mer och se filmen om våra trygghetspunkter.

Alla kommuner i Sverige har till uppgift att stärka det civila försvaret. Det civila försvaret är en del i totalförsvaret, den andra delen är militärt försvar. Utgångspunkten för arbetet med civilt försvar är krisberedskapen. Den kommunala krisberedskapen utgör grunden för det civila försvaret, det vill säga beredskapen för höjd beredskap och krig. Målen för kommunernas arbete med civilt försvar är att

  • skydda befolkningen
  • säkerställa samhällsviktiga funktioner
  • stödja försvarsmakten.

POSOM

Som en del i kommunens krishanteringsarbete finns en organisation för POSOM.

POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer och är en resurs avseende krisstöd till drabbade vid extraordinära händelser.

POSOM består av en ledningsgrupp och en stödpersongrupp.

I arbetet med POSOM samverkar kommunen med aktörer och organisationer som exempelvis räddningstjänst, polis, vårdcentral, Orsa församling, föreningar och andra kommuner.

När aktiveras POSOM?

POSOM aktiveras när samhällets resurser för stöd och psykiskt och socialt omhändertagande inte är tillräckliga, och möjligheten att slussa drabbade vidare till ordinarie stödfunktioner inte finns.

Det kan till exempel handla om kvällar, nätter, helger och andra tillfällen när vårdcentralen och andra instanser är stängda.

Mandat att aktivera POSOM organisationen i Orsa kommun har regional insatsledare och insatsledare hos Brandkåren Norra Dalarna, polisen, ambulansen och kommunchefen.

Stödcentrum upprättas vanligtvis på församlingshemmet i Orsa.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)som beslutar om behovet av skyddsrum och inom vilka områden som landets kommuner som skyddsrum ska vara belägna.

Tanken är inte att skyddsrum ska finnas för hela befolkningen, skyddsrum är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer.
På MSB:s webbplats kan du läsa mer om skyddsrum Länk till annan webbplats.

Det är fastighetsägare som ansvarar för och underhåller skyddsrummen, det ligger alltså inte i kommunens uppdrag att ha skyddsrum. Kommunen ansvarar bara för de skyddsrum där man är fastighetsägare.

I Orsa kommun finns sex stycken skyddsrum. På MSB:s karta kan du se var skyddsrummen ligger Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: 16 januari 2024