Kulturhistoria, kulturarv
Kulturarvet består av spår efter tidigare generationer – byggnader och platser samt språk, kunskap och traditioner. Den här sidan lyfter några av Orsas viktigaste kulturmiljöer och visar hur de har formats och bevarats.
Sandstensbrott i Orsa omkring år 1906.
Utforska kulturmiljöerna
Välj en kulturmiljö nedan för att läsa en kort historik, läge och besökstips.
Enåns kulturmiljöer
Enån är en liten å som börjar i Estjärn, nära Åberga by, och rinner slingrande genom landskapet till Orsasjön. Längs ån finns många spår som visar hur människor har levt och arbetat här under lång tid.
Förr slog man hö på myrarna längs Enån, så kallad myrslåtter. Det var viktigt för att kunna mata djuren och klara försörjningen. Höet torkades på särskilda ställningar och hämtades hem på vintern. Många av de gamla platserna har namn som används än i dag.
I slutet av 1800-talet ändrades ån genom att man dikade ut marken. Bland annat tömdes Enåsjön för att få mer mark att slå hö på. Området kallas i dag Enåsjöfloten.
Vattnet i ån användes tidigt som kraftkälla för små kvarnar, sågar och andra anläggningar. Särskilt i Enåns dalgång nedanför Slättberg, där ån är brant, fanns många verksamheter. Senare växte området och blev ett litet industriområde med verkstäder, snickeri, garveri, sågar och en modernare kvarn. Spår av detta finns fortfarande kvar.
Natur och landskap i dag
I Enåns dalgång möts gamla lämningar från människors liv och värdefull natur. Vandringsleden som finns här följer ån och går bitvis i brant och stenig terräng. I naturreservatet Skinnaränget, 3 km öster om Orsa, finns mer orörd natur med gammal skog, öppna ängar, rik växtlighet och en vacker slingrande å.
Där Enån rinner ut i Orsasjön ligger naturreservatet Lindänget. Området var tidigare åkermark som brukades av bybor. I dag har delar vuxit igen, men man kan fortfarande se tydliga spår av jordbruket. Området är lätt att besöka och har bra skyltning.
Fryksås är en välbevarad fäbodmiljö från 1500‑talet i Orsa kommun. Fäboden ligger högt upp med utsikt över Orsasjön, och området är känt för sin kulturhistoria och sitt fina sommarlandskap.
Namn och sägner
Det finns olika berättelser om Fryksås:
- Enligt en sägen var det tre finnar som först byggde i området.
- En annan sägen säger att platsen är uppkallad efter en hedning som hette Frixen. Tillsammans med Egg och Hjerpen sägs han ha varit en av de första som slog sig ner här.
Berättelserna är folkliga sägner, och det finns ingen tydlig historisk dokumentation för exakt hur namnet har uppstått.
Fäbod för flera byar
Under äldre tid användes Fryksås som sommarfäbod av flera byar, bland andra byar i Mora, trots att platsen låg inom Orsa kommuns område. Det var vanligt att fäbodar brukades av flera grannbyar.
På 1910‑talet fanns det fortfarande omkring 10 gårdar i drift av totalt 32 i området. Det visar att fäboden fortfarande var en levande plats för djur och skötsel även då.
Turistfäbod i början av 1900‑talet
Redan i början av 1900‑talet hade Fryksås blivit en tidig turistfäbod. Få andra fäbodar hade så många sommarbesökare och turister som bodde i fäbodstugorna under sommaren. Numera finns här både hotell, pensionat och stugor till uthyrning.
På 1600-talet uppmuntrade Karl XI sina finska undersåtar att flytta till skogarna norr om Orsa för att bryta ny mark och odla. Syftet var både att få fler människor att bruka de stora skogsområdena och att stärka gränstrakterna mot Jämtland och Härjedalen, som då tillhörde Danmark-Norge.
De finska nybyggarna slog sig ner i det som i dag kallas Orsa Finnmark. Här levde de av svedjebruk, jakt, fiske och skogsarbete. Många platser i området bär fortfarande spår av den finska kulturen genom ortnamn, byggnader och gamla traditioner.
Strax söder om Orsa, vid E45, ligger Orsa Hembygdsgård. Länk till annan webbplats. Här finns hus som flyttats hit från olika delar av kommunen och som visar traditionell timmerbyggnadskultur.
Orsa kyrka är framför allt en plats för gudstjänster, men också ett historiskt monument. Här finns:
- Sandstensgolv med bomärken från de gårdar som bidrog med material.
- Kungaporträtt och andra historiska detaljer.
- Handslagna tegelpelare med fingeravtryck från 1300‑talet.
- Tornmuseum som visar kyrkans historia.
Orsa skans är en del av ett försvarsverk som började byggas 1657, under Karl X Gustavs tid. Skansen skulle hindra norska anfall från Härjedalen.
Idag är skansens vallar och skyttegravar fortfarande fullt synliga, även om själva befästningen inte längre är intakt.
En gammal fäbodmiljö norr om Orsa som är ett populärt utflyktsmål sommartid. Här passerar Siljansleden. Orsa-Skattunge Hembygdsförening arbetar för att hålla fäboden levande.
Förutom Skräddar-Djurberga finns exempelvis fäbodarna Fryksås och Östra Grunuberg.
Slipstensbrotten och slipstensmuseet ligger i Mässbacken i Kallmora by, cirka 11 kilometer från Orsa centrum.
Här har man brutit sandsten regelbundet sedan minst 1500-talet. Med en generös tolkning kan platsen räknas som ett av Sveriges äldsta industriminnen. Brynen från gruvorna har nämligen hittats i lämningar från vikingatiden.
Läs mer om Slipstensbrotten och museet på:
Östra Grunubergs fäbod är en levande fäbod i skogarna öster om Oljonsbyn i Orsa kommun. Här går många djur fritt – kor, får, getter och höns – under sommaren.
Bebyggelsen består av gamla fäbodstugor med anor långt tillbaka, och det finns Bed & Breakfast sommartid.
Fäboden är en aktiv plats med evenemang som grillkvällar och musik på sommaren.